Man får ta tillfället i akt...på sittgympan säger jag: sträck ut era armar åt sidorna sååå mycket ni kan. Ta i och känn hur det sträcker ut, åh, så kryper vi ihop och kramar oss själva.
Åh, så sträcker vi ut igen...då kommer det :Vem ska komma i min famn? Du lyser med hela ansiktet och med utsträckta armar...
Vill du att jag ska komma i din famn? JA. Vi kramas...ni andra tittar...jag frågar: någon mer som vill kramas? JAA, så det blir en liten krampaus, mysigt!
//Marie-Helén Vintrosahemmet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar