I torsdags var personalen på Nyponrosen på föreläsning. Det var Dr. Mikael Rizell från Medicinkliniken som föreläste om det friska och sjuka åldrandet. Vad som hör till vad.
Han talade mycket om medicinering för äldre,äldre . Hur medicin påverkar kroppen, vad vi bör vara uppmärksamma på, vad vi som omvårdnadspersonal kan tänka på. Det var en intressant och faktiskt väldigt rolig föreläsning, han var en god talare! Ett tips! Försök att få höra honom!
//Marie-Helén Vintrosahemmet
lördag 31 mars 2012
påsken...
På måndag har vi påsklunch boende och personal tillsammans, vi förbereder och pyntar...
På torsdag ordnar väntjänsten påskfest här på Vintrosahemmet med underhållning!
Vi har mycket trevligt att se fram emot!
//Marie-Helén Vintrosahemmet
På torsdag ordnar väntjänsten påskfest här på Vintrosahemmet med underhållning!
Vi har mycket trevligt att se fram emot!
//Marie-Helén Vintrosahemmet
torsdag 29 mars 2012
Vårsolen
Både folk och fä njuter i vårsolen på Murgrönans uteplats// Camilla och Marie Vintrosahemmet
Veckans ord....
Den här veckan fortsätter vi med ännu en vårdikt, den stämmer verkligen med hur det är ute nu... tvekar hit och dit, våren... En vacker dikt att läsa och samlas kring.
Ja visst gör det ont av Karin Boye
Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger.
Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra -
svårt att vilja stanna
och vilja falla.
Då, när det är värst och inget hjälper,
brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
som skapar världen.
//Marie-Helén Vintrosahemmet
Ja visst gör det ont av Karin Boye
Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger.
Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra -
svårt att vilja stanna
och vilja falla.
Då, när det är värst och inget hjälper,
brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
som skapar världen.
//Marie-Helén Vintrosahemmet
söndag 25 mars 2012
Härliga Söndag....
En varm och solig dag, hänt mycket här på "hemmet" idag, Blåklockan har haft anhöriga där som bjudit på hemlagade våfflor på eftermiddagen, uppskattat!
På Murgrönan har alla suttit ute och njutit av solen och tittat på personalen som vårstädat i rabatterna.
Nyponrosen har tillsammans med tanterna gjort fint i krukor och amplar med söta vårblommor, det var inte bara damerna som uppskattade de fina blommorna utan en av herrarna sa:Titta, blommor, vad fint!Vi har suttit ute mot husväggen på altanen och fikat med kaffe och våffla.
//Marie-Helén, Gunilla och Susanna Vintroshemmet
På Murgrönan har alla suttit ute och njutit av solen och tittat på personalen som vårstädat i rabatterna.
Nyponrosen har tillsammans med tanterna gjort fint i krukor och amplar med söta vårblommor, det var inte bara damerna som uppskattade de fina blommorna utan en av herrarna sa:Titta, blommor, vad fint!Vi har suttit ute mot husväggen på altanen och fikat med kaffe och våffla.
Veckans konstverk
Veckans konstverk är: Vid frukostbordet av Laurits Andersen Ring.
Om Veckans konstverk: Kvinnan sitter och läser morgontidningen vid frukostbordet. Solljuset faller in genom den öppna dörren och utanför är en grönskande solvarm trädgård. I bakgrunden står ett stort träskåp mot väggen där en thesamovar och några vaser finns uppställda.
En frodig palm i en lerkruka står bredvid andra krukväxter intill dörröppningen. Hela rummets atmosfär andas lugn och rofylld morgonstämning.
Den danske konstnären Lauritz Andersen Ring skildrar sin hustru vid ett stillsamt frukostbord i en målning 1898. Över hennes huvud sticker kvistar av myrtenträd fram som om de bildar en krona på hennes huvud.
Trädet, enligt den grekiska mytologin, är en symbol för kärleken. I Dannmark används kvistar av Myrten till smycken för att pryda bruden. Kärleksfullt skildrar konstnären sin hustru kanske med tanke på denna symbolik.
Olja på duk.
Om Lauritz Andersen Ring:
Lauritz Andersen Ring, född 15 augusti 1854 i byn Ring nära Præstö, död 10 september 1933, var en dansk målare.
Föräldrarna var torpare. L.A. Ring sattes i målarlära, blev gesäll och kom sedan till Köpenhamn där han studerade vid konstakademien 1875-77 och 1884-85. Han målade Interiör från landet (1880), Julbesök (1882), Potatislandet gräves upp (1883, alla tre i Hirschsprungs museum), Tiggarbarn utanför en bondgård (1883, de båda barnen överlägset karakteriserade).
Rings motivkrets utgörs, som redan dessa titlar visar, av den omgivning där han växt upp. Han skildrar danska bönder med rättfram omedelbarhet, med sanning och karaktär och med en primitivitet i åskådningssätt och känsla, som är fullt äkta. Framställningssättet, till en början ganska torrt, kantigt och färgfattigt, blev med tiden lättare och friare, men de resor till Paris och Italien, som Ring företagit, och de förträffliga kopior efter gamla mästare, som han utfört, har ej förmildrat hans individualitets styrka.
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Lauritz_Andersen_Ring
//Therese Ölmbrogården
En frodig palm i en lerkruka står bredvid andra krukväxter intill dörröppningen. Hela rummets atmosfär andas lugn och rofylld morgonstämning.
Den danske konstnären Lauritz Andersen Ring skildrar sin hustru vid ett stillsamt frukostbord i en målning 1898. Över hennes huvud sticker kvistar av myrtenträd fram som om de bildar en krona på hennes huvud.
Trädet, enligt den grekiska mytologin, är en symbol för kärleken. I Dannmark används kvistar av Myrten till smycken för att pryda bruden. Kärleksfullt skildrar konstnären sin hustru kanske med tanke på denna symbolik.
Olja på duk.
Om Lauritz Andersen Ring:
Lauritz Andersen Ring, född 15 augusti 1854 i byn Ring nära Præstö, död 10 september 1933, var en dansk målare.
Föräldrarna var torpare. L.A. Ring sattes i målarlära, blev gesäll och kom sedan till Köpenhamn där han studerade vid konstakademien 1875-77 och 1884-85. Han målade Interiör från landet (1880), Julbesök (1882), Potatislandet gräves upp (1883, alla tre i Hirschsprungs museum), Tiggarbarn utanför en bondgård (1883, de båda barnen överlägset karakteriserade).
Rings motivkrets utgörs, som redan dessa titlar visar, av den omgivning där han växt upp. Han skildrar danska bönder med rättfram omedelbarhet, med sanning och karaktär och med en primitivitet i åskådningssätt och känsla, som är fullt äkta. Framställningssättet, till en början ganska torrt, kantigt och färgfattigt, blev med tiden lättare och friare, men de resor till Paris och Italien, som Ring företagit, och de förträffliga kopior efter gamla mästare, som han utfört, har ej förmildrat hans individualitets styrka.
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Lauritz_Andersen_Ring
//Therese Ölmbrogården
Lördagsmys på Heden
Denna helg hade vi planerat att vi på Heden skulle ha Lördagsmys istället för Fredagsmys, som vi för det mesta brukar ha, ibland vill man variera sig!
Vi hade avbeställt kvällsmaten från köket och tänkte att vi skulle laga kvällsmat tillsammans med våra boende. Vi skulle laga Uncle Bens lyxiga skaldjursgratäng...
Gratängen innehöll musslor, champinjoner, sparris, räkor, ris och överst hade man ett täcke av vispad grädde och vispad äggvita blandat med riven ost och majonäs, kryddat med curry och lite tabasco.
På eftermiddagen efter kaffet satte vi igång att laga mat. Våra damer hjälpte till med att vispa och skära en del av ingredienserna.
Det luktade gott i köket och doften spred sig i korridoren som lockade till att många nyfikna kom in i köket för att kika vad vi gjorde och stannade kvar för att se vad vi hade i gratängen...
En gratäng blev grovt mixad för att passa de som behöver kost med anpassad konsistens.
Såhär såg maten ut då den var färdig! Alla åt med god aptit och tyckte det var gott att äta något man vart med och själv lagat!
//Inger, Marianne, Cicci, Johan & Therese Heden Ölmbrogården.
Vi hade avbeställt kvällsmaten från köket och tänkte att vi skulle laga kvällsmat tillsammans med våra boende. Vi skulle laga Uncle Bens lyxiga skaldjursgratäng...
Gratängen innehöll musslor, champinjoner, sparris, räkor, ris och överst hade man ett täcke av vispad grädde och vispad äggvita blandat med riven ost och majonäs, kryddat med curry och lite tabasco.
På eftermiddagen efter kaffet satte vi igång att laga mat. Våra damer hjälpte till med att vispa och skära en del av ingredienserna.
Det luktade gott i köket och doften spred sig i korridoren som lockade till att många nyfikna kom in i köket för att kika vad vi gjorde och stannade kvar för att se vad vi hade i gratängen...
En gratäng blev grovt mixad för att passa de som behöver kost med anpassad konsistens.
Såhär såg maten ut då den var färdig! Alla åt med god aptit och tyckte det var gott att äta något man vart med och själv lagat!
lördag 24 mars 2012
På allmän begäran....
Önskemål om ordspråksberättelsen har kommit! Så här kommer hela!
Gubben som alltid talade i ordspråk
Det var en gång en kung och en drottning, som satt vid sitt frukostbord.
Du borde prata någon gång med vår gamla trädgårdsmästare sa drottningen till kungen.
Varför då? frågade kungen.
Han är en så vis man sa drottningen. Han har ett ordspråk till svar på allt man säger.
Det är omöjligt sa kungen.
Ska vi slå vad sa drottningen
Gärna det sa kungen.
Om jag vinner, så bygger vi en bättre stuga åt honom sa drottningen.
Gärna det sa kungen.
Och så gick de för att söka upp den gamla trädgårdsmästaren.
I porten mötte de generalen och en rådgivare, som ville tala med kungen.
Följ med och var vittnen! sa kungen. Drottningen och jag har slagit vad.
Den gamla trädgårdsmästaren stod och grävde, när de kom.
Goddag sa kungen. Jaså, mäster är redan igång?
Morgonstund har guld i mun, sa gubben.
Mäster tycker förstås, att vi andra är alldeles för sena av oss, sa kungen.
Ju längre fram på dagen, dess vackrare folk, sa gubben och bugade sig.
Mäster fick väl börja sitt yrke vid unga år? sa kungen.
Måste böjas i tid, som krokigt ska bli, sa gubben.
Mäster vet väl, att vi blivit osams med vårt grannland? sa kungen.
Det är inte ens fel, när två träter, sa gubben.
Det har redan varit slagsmål borta vid gränsen, sa kungen.
Man har inte roligare, än man gör sig, sa gubben.
Och de har allt tygat till varandra rätt illa, sa kungen.
Ja, arga katter får rivet skinn, sa gubben.
Vad tycker mäster, att jag ska göra åt saken? sa kungen.
Bättre stämma i bäcken än i ån, sa gubben.
Men hur ska jag få grannsämja igen? frågade kungen.
Ett mjukt svar stillar vrede, sa gubben.
Men om det inte lyckas? sa kungen.
Trägen vinner, sa gubben.
Men min rådgivare vill, att vi ska börja krig sa kungen.
Om en blind leder en blind, så faller de båda i gropen, sa gubben.
Vad menar du? Vet du inte , att min rådgivare är beryktad för sin klokhet? sa kungen.
Det är inte guld allt som glimmar, sa gubben.
Men vi behöver mer land, sa kungen.
Det som gapar efter mycket, mister ofta hela stycket, sa gubben.
De har många gruvor i det andra landet, och vi har bara en, sa kungen.
Bättre en fågel i handen än tio i skogen, sa gubben.
Min general säger, att det är en lätt sak att ta halva grannlandet, sa kungen.
Man ska inte ropa hej, förrän man är över bäcken, sa gubben.
Men han säger, att han kan besegra vilken krigshär som helst, sa kungen.
Stor i orden - liten på jorden, sa gubben.
Vad menar du? sa kungen.
Tomma tunnor bullrar mest, sa gubben.
Då blev generalen förargad. Det här hör jag inte på längre, sa han och gick.
Bättre fly än illa fäkta, sa gubben.
Jag måste verkligen skratta åt ett sådant samtal, sa rådgivaren. Och så gick han också.
Skrattar bäst, som skrattar sist,sa gubben.
Hör du, min gubbe lilla, om jag rent av skulle lyda ditt råd och avstyra kriget, sa kungen.
Den råd lyder är vis, sa gubben.
Det är så gott, att jag genast går och talar med de andra rådgivarna, sa kungen.
Bäst att smida, medan järnet är varmt, sa gubben.
Och så gick kungen, men drottningen stod kvar.
Tänk, om mäster nu har lyckats avstyra hela kriget bara med sina ordspråk, sa drottningen.
Ja, liten tuva stjälper ofta stora lass, sa gubben.
Nu ska mäster till tack få den nya, präktiga stugan, som han har fått vänta på så länge, sa drottningen.
En väntar aldrig för länge, när en väntar på något gott, sa gubben och log!
En liten lagom berättelse att lyssna och prata om så här på eftermiddagen!
//Marie-Helén och Gunilla Vintrosahemmet
Gubben som alltid talade i ordspråk
Det var en gång en kung och en drottning, som satt vid sitt frukostbord.
Du borde prata någon gång med vår gamla trädgårdsmästare sa drottningen till kungen.
Varför då? frågade kungen.
Han är en så vis man sa drottningen. Han har ett ordspråk till svar på allt man säger.
Det är omöjligt sa kungen.
Ska vi slå vad sa drottningen
Gärna det sa kungen.
Om jag vinner, så bygger vi en bättre stuga åt honom sa drottningen.
Gärna det sa kungen.
Och så gick de för att söka upp den gamla trädgårdsmästaren.
I porten mötte de generalen och en rådgivare, som ville tala med kungen.
Följ med och var vittnen! sa kungen. Drottningen och jag har slagit vad.
Den gamla trädgårdsmästaren stod och grävde, när de kom.
Goddag sa kungen. Jaså, mäster är redan igång?
Morgonstund har guld i mun, sa gubben.
Mäster tycker förstås, att vi andra är alldeles för sena av oss, sa kungen.
Ju längre fram på dagen, dess vackrare folk, sa gubben och bugade sig.
Mäster fick väl börja sitt yrke vid unga år? sa kungen.
Måste böjas i tid, som krokigt ska bli, sa gubben.
Mäster vet väl, att vi blivit osams med vårt grannland? sa kungen.
Det är inte ens fel, när två träter, sa gubben.
Det har redan varit slagsmål borta vid gränsen, sa kungen.
Man har inte roligare, än man gör sig, sa gubben.
Och de har allt tygat till varandra rätt illa, sa kungen.
Ja, arga katter får rivet skinn, sa gubben.
Vad tycker mäster, att jag ska göra åt saken? sa kungen.
Bättre stämma i bäcken än i ån, sa gubben.
Men hur ska jag få grannsämja igen? frågade kungen.
Ett mjukt svar stillar vrede, sa gubben.
Men om det inte lyckas? sa kungen.
Trägen vinner, sa gubben.
Men min rådgivare vill, att vi ska börja krig sa kungen.
Om en blind leder en blind, så faller de båda i gropen, sa gubben.
Vad menar du? Vet du inte , att min rådgivare är beryktad för sin klokhet? sa kungen.
Det är inte guld allt som glimmar, sa gubben.
Men vi behöver mer land, sa kungen.
Det som gapar efter mycket, mister ofta hela stycket, sa gubben.
De har många gruvor i det andra landet, och vi har bara en, sa kungen.
Bättre en fågel i handen än tio i skogen, sa gubben.
Min general säger, att det är en lätt sak att ta halva grannlandet, sa kungen.
Man ska inte ropa hej, förrän man är över bäcken, sa gubben.
Men han säger, att han kan besegra vilken krigshär som helst, sa kungen.
Stor i orden - liten på jorden, sa gubben.
Vad menar du? sa kungen.
Tomma tunnor bullrar mest, sa gubben.
Då blev generalen förargad. Det här hör jag inte på längre, sa han och gick.
Bättre fly än illa fäkta, sa gubben.
Jag måste verkligen skratta åt ett sådant samtal, sa rådgivaren. Och så gick han också.
Skrattar bäst, som skrattar sist,sa gubben.
Hör du, min gubbe lilla, om jag rent av skulle lyda ditt råd och avstyra kriget, sa kungen.
Den råd lyder är vis, sa gubben.
Det är så gott, att jag genast går och talar med de andra rådgivarna, sa kungen.
Bäst att smida, medan järnet är varmt, sa gubben.
Och så gick kungen, men drottningen stod kvar.
Tänk, om mäster nu har lyckats avstyra hela kriget bara med sina ordspråk, sa drottningen.
Ja, liten tuva stjälper ofta stora lass, sa gubben.
Nu ska mäster till tack få den nya, präktiga stugan, som han har fått vänta på så länge, sa drottningen.
En väntar aldrig för länge, när en väntar på något gott, sa gubben och log!
En liten lagom berättelse att lyssna och prata om så här på eftermiddagen!
//Marie-Helén och Gunilla Vintrosahemmet
Lyxfrukost i repris
Imorse kl 06.30 hängde personalen på låset på...
Vi handlade 3 påsar färskt, nybakat bröd...
Frukostbordet...
Här är brödkorgen...
//Inger, Marianne, Cicci och Therese Ölmbrogården.
Frukostbordet...
Pelle Näver...
En man som vi inte kände till så mycket, som var väldigt omtyckt som skald.
Hans egentliga namn var Josef Högstedt, han föddes 1897. Växte upp och bodde i socknen Stenberga utanför Vetlanda. Han levde där i torpet Näverlunda, där hade han sin diktarstuga.
Han fick avbryta sin militära bana pga. sjukdom, blev skald istället. Pelle Näver var en av de mest lästa lyriker.
Gav ut ett tjugotal böcker, Han publicerade varje vecka under 44 år en dikt i 33 dagstidningar!
//Marie-Helén Vintrosahemmet
Hans egentliga namn var Josef Högstedt, han föddes 1897. Växte upp och bodde i socknen Stenberga utanför Vetlanda. Han levde där i torpet Näverlunda, där hade han sin diktarstuga.
Han fick avbryta sin militära bana pga. sjukdom, blev skald istället. Pelle Näver var en av de mest lästa lyriker.
Gav ut ett tjugotal böcker, Han publicerade varje vecka under 44 år en dikt i 33 dagstidningar!
//Marie-Helén Vintrosahemmet
Utbildning...
Personalen på Nyponrosen har varit på två väldigt bra och inspirerande utbildningsdagar i manuell förflyttning, fördjupning 2+1 dagar.
Det var två arbetsteapeuter som höll i utbildningen som varvades med teori, filmvisning och mycket praktiska övningar. Man fick vara både hjälpare och ta emot hjälp, öva, öva,öva..!
//Marie-Helén Vintrosahemmet
Det var två arbetsteapeuter som höll i utbildningen som varvades med teori, filmvisning och mycket praktiska övningar. Man fick vara både hjälpare och ta emot hjälp, öva, öva,öva..!
//Marie-Helén Vintrosahemmet
fredag 23 mars 2012
Lyxig fruktsallad
Idag var en personal och handlade till lördagens kvällsmat. Denna helg har vi i personalen bestämt att det blir lördagsmys istället för fredagsmys på Heden Ölmbrogården...
Iallafall, i affären fanns så vacker, härligt doftande frukt. Inspirationen till att göra en härligt nyttig fruktsallad till våra boende gick inte att motstå...
Så man inhandlade färska jordgubbar, amerikanska blåbär, en apelsin, gröna vindruvor och en galia melon. Banan och hallon fanns redan på boendet. En härlig fruktsallad serverades efter kvällsmaten! Medan vi åt passade vi på att läsa veckans ord dikten "Vårmånad" och vi vart så nyfikna på vem Pelle Näver är, så imorgon ska vi ta reda på det!
//Therese, Cicci och Marianne, Heden, Ölmbrogården.
Iallafall, i affären fanns så vacker, härligt doftande frukt. Inspirationen till att göra en härligt nyttig fruktsallad till våra boende gick inte att motstå...
Så man inhandlade färska jordgubbar, amerikanska blåbär, en apelsin, gröna vindruvor och en galia melon. Banan och hallon fanns redan på boendet. En härlig fruktsallad serverades efter kvällsmaten! Medan vi åt passade vi på att läsa veckans ord dikten "Vårmånad" och vi vart så nyfikna på vem Pelle Näver är, så imorgon ska vi ta reda på det!
torsdag 22 mars 2012
Veckans ord...
En passande vårdikt i denna ljumma dag.....
Vårmånad
Sunnanhorisontens rand
djupnar i sin blånad
och kring skog och insjöstrand
solens blonda spånad
tätare sin ljusbrokad
mjukt och vänligt väver
tänder glans kring vik och mad
och på björkens näver
Stilla skrider dagens gång
under lätta skyar
medan ur sitt vintertvång
bygden sig förnyar
snart skall regnets milda skur
alla marker skölja
stämma livets sång i dur
lösa bäck och bölja
Då till lärkans rymdrevelj
skall hon komma, våren
smyga hasselfrans och sälg
utmed lövängssnåren
sålla tussilagostänk
utmed väg och diken
och små blåa sippors blänk
in i skogens riken
Snart skall vindens västansus
smeka hult och ängar
pröva in sitt vårdagsbrus
mjukt på alla strängar
längtans vårdkasglöd sig tänt
på hjärtas äril
väntande till tun och glänt
årets första fjäril
Pelle Näver
//Marie-Helén Vintrosahemmet
Vårmånad
Sunnanhorisontens rand
djupnar i sin blånad
och kring skog och insjöstrand
solens blonda spånad
tätare sin ljusbrokad
mjukt och vänligt väver
tänder glans kring vik och mad
och på björkens näver
Stilla skrider dagens gång
under lätta skyar
medan ur sitt vintertvång
bygden sig förnyar
snart skall regnets milda skur
alla marker skölja
stämma livets sång i dur
lösa bäck och bölja
Då till lärkans rymdrevelj
skall hon komma, våren
smyga hasselfrans och sälg
utmed lövängssnåren
sålla tussilagostänk
utmed väg och diken
och små blåa sippors blänk
in i skogens riken
Snart skall vindens västansus
smeka hult och ängar
pröva in sitt vårdagsbrus
mjukt på alla strängar
längtans vårdkasglöd sig tänt
på hjärtas äril
väntande till tun och glänt
årets första fjäril
Pelle Näver
//Marie-Helén Vintrosahemmet
tisdag 20 mars 2012
Liten att fira...
Idag på eftermiddagen firade vi här på Ölmbrogården den nya prinssesan Estelle.
Det severades en god maräng tårta.
Kaffe, tårta och kakor slank ner utan problem.
//Elisabeth, Terttu och Viktoria Ölmbrogåren
Lördagsmys
Vad mer kan man önska, gott att äta och dricka och trevligt sällskap
//Veronica, Lena och Lillemohr Ölmbrogården.
Måndagsklubben...
....kom ialla fall, trotsade influensan och tog hand om de som orkar och vill vara med på trevlig sång och kaffestund.
Det bjöds på vårsånger, såsom Blåsippan uti i backarna stå, Alla fåglar kommit re´n.
Önskestund av sånger var ett uppskattat inslag med många glada sånger, MajGreth och Siv dansade till sångerna!
MajGreth hade med en vacker svankruka bestående av tussilago och blåsippor som det samtalades om när de åt Ylwas hembakta semlor till kaffetåren. En trevlig och uppiggande eftermiddagsaktivitet!
//Marie-Helén Vintrosahemmet
Det bjöds på vårsånger, såsom Blåsippan uti i backarna stå, Alla fåglar kommit re´n.
Önskestund av sånger var ett uppskattat inslag med många glada sånger, MajGreth och Siv dansade till sångerna!
MajGreth hade med en vacker svankruka bestående av tussilago och blåsippor som det samtalades om när de åt Ylwas hembakta semlor till kaffetåren. En trevlig och uppiggande eftermiddagsaktivitet!
//Marie-Helén Vintrosahemmet
Influensan.....
....härjar hos oss på Vintrosahemmet. I helgen började de insjukna och det blir fler och fler varje dag. Vi intar sängläge, dryck och febernedsättande...vi är inte många som är uppe på benen, men de som är friska försöker hitta glädjestunder i vardagen, såsom bl.a.....måndagsklubben!
//Marie-Helén Vintrosahemmet
//Marie-Helén Vintrosahemmet
fredag 16 mars 2012
Sångstund med Lola...
I onsdags var det dags för "Sångstund med Lola" igen i Stora matsalen på Ölmbrogården.
Man började som vanligt med att sjunga "kaffevisan" som tack för kaffet man just fått!
Man sjöng in Våren naturligtvis!
Visorna denna gång: Det våras ibland bergen, Våren är här och Det var på Capri vi mötte varandra...
Vi hyllade den nyaste tillskottet i Kungafamiljen, lilla Estelle, genom att sjunga " Kungens lilla piga".
Vid kaffet pratades det om årets Melodifestival. Lola berättade att hennes favorit var Torsten Flink. Då brast en av våra damer från Heden ut i sång, en dam som aldrig brukar sjunga, utan bara lyssnar, hon sjöng...
- Jag reser mig igen... Jag reser mig igen!
Detta var det bästa på hela sångstunden! Det var stort!
Så slutade sångstunden med "Sista visan" som vanligt!
//Lola & Gunilla (genom Therese) Ölmbrogården.
Man började som vanligt med att sjunga "kaffevisan" som tack för kaffet man just fått!
Man sjöng in Våren naturligtvis!
Visorna denna gång: Det våras ibland bergen, Våren är här och Det var på Capri vi mötte varandra...
Vi hyllade den nyaste tillskottet i Kungafamiljen, lilla Estelle, genom att sjunga " Kungens lilla piga".
Vid kaffet pratades det om årets Melodifestival. Lola berättade att hennes favorit var Torsten Flink. Då brast en av våra damer från Heden ut i sång, en dam som aldrig brukar sjunga, utan bara lyssnar, hon sjöng...
- Jag reser mig igen... Jag reser mig igen!
Detta var det bästa på hela sångstunden! Det var stort!
Så slutade sångstunden med "Sista visan" som vanligt!
//Lola & Gunilla (genom Therese) Ölmbrogården.
En liten konstpromenad
En av våra boende sparkade sig fram i sin rullstol i korridoren i tisdags och hade påbörjat en egen liten konstrunda bland våra lånade konstverk då en personal slöt upp.
Den boende och personalen tittade på konstverken och läste tillsammans informationen om varje tavla.
Man talade om vilken tavla man tyckte om och vilken man inte tyckte om.
Vad man själv hade för favoritkonstnär och varför...
Vad ett konstverk kan betyda.
Och man kom fram till att konst är en ytterst personlig upplevelse...
Vad jag ser i ett konstverk, kanske inte alls stämmer, med vad du ser, i samma tavla...
Det är det som är spännande med att titta på konst och att samtala om den...
//Therese, Ölmbrogården.
Den boende och personalen tittade på konstverken och läste tillsammans informationen om varje tavla.
Man talade om vilken tavla man tyckte om och vilken man inte tyckte om.
Vad man själv hade för favoritkonstnär och varför...
Vad ett konstverk kan betyda.
Och man kom fram till att konst är en ytterst personlig upplevelse...
Vad jag ser i ett konstverk, kanske inte alls stämmer, med vad du ser, i samma tavla...
Det är det som är spännande med att titta på konst och att samtala om den...
//Therese, Ölmbrogården.
Veckan som gått...
Våren har nu kommit till Ölmbrogården också!
Små gula, lila och vita krokusar blommar i rabatten utanför huset.
Många av våra boende tar på sig ordentligt med kläder och viras om i filtar och vill sitta ute en stund i vårsolen i lä på vår lilla balkong där det blir så varmt och skönt att sitta om våren!
De som orkar och har spring i benen får sig en promenad.
En anhörig har haft med sig fina videkvistar som står på borden i köket. Videkvistarna lockar ibland till sång...Sov du lilla videung, än så är det vinter...
Inne spelar man kort, fia med knuff, bakar och har gymnastik, de vanliga veckoliga aktiviteterna, som våra boende önskar...
Men vad våra boende längtar mest efter, är då det blir varmt nog, att sitta ute på vår fina ute plats som leder ut till vår trädgård och som har utsikt mot dagiset mitt emot....
Det är många av våra boendes bästa aktivitet, att sitta på uteplatsen och titta och lyssna på barnens skratt och lek mitt över gatan...
Snart så behöver våra boende inte längta längre, snart kommer värmen, då ska vi bänka oss på uteplatsen och titta på då barnen leker på Grönwallska:s dagis...
//All personal som jobbat på Heden denna veckan (genom Therese) Ölmbrogården
Små gula, lila och vita krokusar blommar i rabatten utanför huset.
Många av våra boende tar på sig ordentligt med kläder och viras om i filtar och vill sitta ute en stund i vårsolen i lä på vår lilla balkong där det blir så varmt och skönt att sitta om våren!
De som orkar och har spring i benen får sig en promenad.
En anhörig har haft med sig fina videkvistar som står på borden i köket. Videkvistarna lockar ibland till sång...Sov du lilla videung, än så är det vinter...
Inne spelar man kort, fia med knuff, bakar och har gymnastik, de vanliga veckoliga aktiviteterna, som våra boende önskar...
Men vad våra boende längtar mest efter, är då det blir varmt nog, att sitta ute på vår fina ute plats som leder ut till vår trädgård och som har utsikt mot dagiset mitt emot....
Det är många av våra boendes bästa aktivitet, att sitta på uteplatsen och titta och lyssna på barnens skratt och lek mitt över gatan...
Snart så behöver våra boende inte längta längre, snart kommer värmen, då ska vi bänka oss på uteplatsen och titta på då barnen leker på Grönwallska:s dagis...
//All personal som jobbat på Heden denna veckan (genom Therese) Ölmbrogården
Veckans konstverk
Veckans konstverk heter "Månsken i Uppsala" och konstnären är Bror Hjorth.
Om konstverket:
Det är sen kväll eller kanske tidig morgon i Uppsala. Ett studentpar vandrar hemåt i månljuset, en kvinna cyklar förbi. Domkyrkan avtecknar sig mot himlen. Det är sommar och fortfarande ljummet i luften. De ljusblå bräderna som skyddar träden skapar tillsammans med de röda staketen dynamik i målningen. Bror Hjorth eftersträvade rytm och volym i både sitt måleri och sina skulpturer. För att ge ytterligare tyngd åt målningarna skar han ofta grova ramar till dem och förgyllde dem sparsamt. De skulle ge ett genuint och rustikt intryck och inte se för eleganta ut. Bror Hjorths konst förmedlar en stark livskänsla och präglas av en motsägelsefull raffinerad grovhet. Månsken i Uppsala är målad 1941-1942.
Olja på duk.
Om Bror Hjorth:
Bror Hjorth, född 22 april 1894 i Marma, död 21 maj 1968 i Uppsala, var en svensk konstnär.
Bror Hjorth var son till skogvaktaren Emil Johanzon och Charlotta Johansdotter. Han är en av Sveriges mest kända skulptörer och målare. Han var lärare i teckning vid Konsthögskolan 1949–1959, där han hade bland annat Kerstin Kjellberg-Jacobsson som elev. Han bosatte sig efter studietiden i Uppsala. Han uppförde där sitt ateljéhus i Kåbo, Bror Hjorths Hus, som numera är museum. Bror Hjorth erhöll Sergelpriset 1955.
Under några år i början av 1930-talet drev Bror Hjorth tillsammans med Nils Möllerberg en skulpturskola i Stockholm. Bror Hjort tillhörde konstnärsgruppen Färg och Form.
Källa:http://sv.wikipedia.org/wiki/Bror_Hjorth
//Therese, Ölmbrogården.
Om konstverket:
Det är sen kväll eller kanske tidig morgon i Uppsala. Ett studentpar vandrar hemåt i månljuset, en kvinna cyklar förbi. Domkyrkan avtecknar sig mot himlen. Det är sommar och fortfarande ljummet i luften. De ljusblå bräderna som skyddar träden skapar tillsammans med de röda staketen dynamik i målningen. Bror Hjorth eftersträvade rytm och volym i både sitt måleri och sina skulpturer. För att ge ytterligare tyngd åt målningarna skar han ofta grova ramar till dem och förgyllde dem sparsamt. De skulle ge ett genuint och rustikt intryck och inte se för eleganta ut. Bror Hjorths konst förmedlar en stark livskänsla och präglas av en motsägelsefull raffinerad grovhet. Månsken i Uppsala är målad 1941-1942.
Olja på duk.
Om Bror Hjorth:
Bror Hjorth, född 22 april 1894 i Marma, död 21 maj 1968 i Uppsala, var en svensk konstnär.
Bror Hjorth var son till skogvaktaren Emil Johanzon och Charlotta Johansdotter. Han är en av Sveriges mest kända skulptörer och målare. Han var lärare i teckning vid Konsthögskolan 1949–1959, där han hade bland annat Kerstin Kjellberg-Jacobsson som elev. Han bosatte sig efter studietiden i Uppsala. Han uppförde där sitt ateljéhus i Kåbo, Bror Hjorths Hus, som numera är museum. Bror Hjorth erhöll Sergelpriset 1955.
Under några år i början av 1930-talet drev Bror Hjorth tillsammans med Nils Möllerberg en skulpturskola i Stockholm. Bror Hjort tillhörde konstnärsgruppen Färg och Form.
Källa:http://sv.wikipedia.org/wiki/Bror_Hjorth
//Therese, Ölmbrogården.
uteliv...
åh, vad härligt med våren, det är uppiggande och stärkande att komma ut på dagarna, ställa eller sätta sig mot en vägg, gå promenader och känna vinden, solen, höra och känna gruset under skor eller hjul, det är underbart!
//Marie-Helén Vintrosahemmet
//Marie-Helén Vintrosahemmet
tisdag 13 mars 2012
Veckans ord
Vad skönt det är med ljuset och värmen som börjat återvända... Det piggar upp oss alla, det ger sådan förväntan...allt vackert som sker i naturen, allt som börjar växa, den sköna värmen, den trevliga samvaron med promenader, och fikastunder ute. Finns många fina minnen att plocka fram och prata om, när man som barn sprang barfota... lekte i bäcken... hur man plockade vårens första blåsippa...
Välkommen Vår
Du lilla tussilago, du till oss budskap bär
Att nu så kommer våren, ja nu är våren här
Och över dig drillar lärkorna i skyn
Så glada skratt det klingar, det stojas uti byn
Jag längtar efter knoppar, sol och fågeldrill
Men längtan stor hör våren till
Den tid när marken smyckas med sippor vita blå
Det gives och det tagas så kära löften då
Å underbara vår du hjärtat gör så vekt
Du minner om en tid då jag som liten lekt
Och även om den tid i glada ungdomsår
Alltid så är du hälsad, Välkommen kära vår
Linnea Norold
//Marie-Helén Vintrosahemmet
Välkommen Vår
Du lilla tussilago, du till oss budskap bär
Att nu så kommer våren, ja nu är våren här
Och över dig drillar lärkorna i skyn
Så glada skratt det klingar, det stojas uti byn
Jag längtar efter knoppar, sol och fågeldrill
Men längtan stor hör våren till
Den tid när marken smyckas med sippor vita blå
Det gives och det tagas så kära löften då
Å underbara vår du hjärtat gör så vekt
Du minner om en tid då jag som liten lekt
Och även om den tid i glada ungdomsår
Alltid så är du hälsad, Välkommen kära vår
Linnea Norold
//Marie-Helén Vintrosahemmet
måndag 12 mars 2012
Premiärfika....
....idag har vi premiärfikat på vår "lilla" uteplats!
Vi hjälptes åt och sopade altanen och tog bort gamla vissna blommor och annat skräp.
Det blev fint!
Och som belöning till oss blev det första kaffetåren ute, det smakade väldigt bra tyckte vi!
//Marie-Helén och Gunilla Vintrosahemmet
Vi hjälptes åt och sopade altanen och tog bort gamla vissna blommor och annat skräp.
Det blev fint!
Och som belöning till oss blev det första kaffetåren ute, det smakade väldigt bra tyckte vi!
//Marie-Helén och Gunilla Vintrosahemmet
lördag 10 mars 2012
Lurvig gäst
Idag hade vi en liten lurvig gäst på besök på Heden, Ölmbrogården.
Alla damer och herrar blev väldigt glada att få gosa lite med en söt liten hund.
//Lisbeth,Elisabeth ochViktoria, Ölmbrogården
Alla damer och herrar blev väldigt glada att få gosa lite med en söt liten hund.
Början av helgen...
På Heden, Ölmbrogården började vi denna helg med att laga lite mat.
Räksoppa med hembakt Foccacia samt Panna cotta med hallon sås och kaffe.
Ljuvliga dofter spred sig under eftermiddagen då det bakades bröd, gjordes panna cotta och kokades soppa.
Det åts med god aptit och alla var mätta och nöjda efter måltiden.
Det kunde vi göra igen tyckte samtliga matgäster.
//Elisabeth, Viktoria och Lisbeth Ölmbrogården
Räksoppa med hembakt Foccacia samt Panna cotta med hallon sås och kaffe.
Ljuvliga dofter spred sig under eftermiddagen då det bakades bröd, gjordes panna cotta och kokades soppa.
Det kunde vi göra igen tyckte samtliga matgäster.
//Elisabeth, Viktoria och Lisbeth Ölmbrogården
onsdag 7 mars 2012
Födelsedag....
Idag har vi firat födelsedag på Blåklockan!.
Det blir många födelsedagsfester här på Vintrosahemmet.
Alltid lika trevligt och roligt att få chans att fira någon, flaggan kommer fram, likaså finporslinet, idag var det dags igen, anhöriga bjöd på hembakta kakor och tårta.
En uppskattad och trevlig eftermiddag!
//Maria Blåklockan
Det blir många födelsedagsfester här på Vintrosahemmet.
Alltid lika trevligt och roligt att få chans att fira någon, flaggan kommer fram, likaså finporslinet, idag var det dags igen, anhöriga bjöd på hembakta kakor och tårta.
En uppskattad och trevlig eftermiddag!
//Maria Blåklockan
måndag 5 mars 2012
Veckans ord
Den här veckan blir det en dikt av Tomas Tranströmer, den heter Dagsmeja och passar verkligen nu när våren gör sitt antågande!
Dagsmeja
Morgonluften avlämnade sina brev med frimärken som
glödde
Snön lyste och alla bördor lättade - ett kilo vägde 700 gram
inte mer.
Solen fanns högt över isen flygande på stället både varm
och kall
Vinden gick fram sakta som om den sköt en barnvagn
framför sig
Familjerna gick ut, de såg öppen himmel för första gången
på länge
Vi befann oss i första kapitlet av en mycket stark berättelse.
Solskenet fastnade på alla pälsmössor som frömjöl på
humlorna
och solskenet fastnade på namnet, VINTER och satt kvar
där tills vintern var över
Ett stilleben av timmerstockar på snön gjorde mig tankfull
jag frågade dem:
Följer Ni med till min barndom? De svarade "ja"
Inne bland snåren hördes ett mummel av ord på ett nytt
språk
Vokalerna var blå himmel och konsonanterna var svarta
kvistar och det talade så sakta över snön
Men reaplanet nigande i sitt dåns kjolar
fick tystnaden på jorden att växa i styrka
//Marie-Helén Vintrosahemmet
Dagsmeja
Morgonluften avlämnade sina brev med frimärken som
glödde
Snön lyste och alla bördor lättade - ett kilo vägde 700 gram
inte mer.
Solen fanns högt över isen flygande på stället både varm
och kall
Vinden gick fram sakta som om den sköt en barnvagn
framför sig
Familjerna gick ut, de såg öppen himmel för första gången
på länge
Vi befann oss i första kapitlet av en mycket stark berättelse.
Solskenet fastnade på alla pälsmössor som frömjöl på
humlorna
och solskenet fastnade på namnet, VINTER och satt kvar
där tills vintern var över
Ett stilleben av timmerstockar på snön gjorde mig tankfull
jag frågade dem:
Följer Ni med till min barndom? De svarade "ja"
Inne bland snåren hördes ett mummel av ord på ett nytt
språk
Vokalerna var blå himmel och konsonanterna var svarta
kvistar och det talade så sakta över snön
Men reaplanet nigande i sitt dåns kjolar
fick tystnaden på jorden att växa i styrka
//Marie-Helén Vintrosahemmet
söndag 4 mars 2012
Veckans konstverk
Veckans konstverk heter Parisgata och är målad av Sigrid Hjertén.
Sigrid Maria Hjertén, född 27 oktober 1885 i Sundsvall, död 24 mars 1948 i Stockholm, var en svensk konstnär, gift med Isaac Grünewald åren 1911-1937 och mor till Iván Grünewald (1911-1996).
Ursprungligen utbildade Hjertén sig till textilkonstnär. År 1910 kom hon till Paris och ägnade sig efter studier för Henri Matisse (1910-1911) helt åt måleriet. Hennes debututställning ägde rum 1912 med gruppen De 8. Hon målade heminteriörer, stadsbilder, stilleben och porträtt i en dekorativ stil, som vid 1910-talets mitt övergick i en alltmer uttalad expressionism. År 1918 ägde den stora Expressionistutställningen rum på Liljevalchs Konsthall i Stockholm och Sigrid Hjertén ställde ut tillsammans med Isaac Grünewald och Leander Engström.
Kritiken var skoningslös, särskilt mot Grünewald som var huvudutställare med två tredjedelar av utrymmet, men även Hjertén fick sina slängar av sleven. I konstlitteraturen har skämttidningen Strix chefredaktör Albert Engström kåseri om utställningen ofta citerats, där han kallar Hjerténs konstverk för "rena idiotin" och "idiotisk kråkspark" och skriver att hon "ser ut att äga en pervers längtan efter vanskapligheter". Engströms huvudkritik riktas emellertid mot Grünewald som raljant betecknas som "en klok och smart affärsman".
Hjertén var en raffinerad kolorist som medvetet ställde kalla och varma färger mot varandra. Hennes sista, intensiva målningar vittnar om den psykiska sjukdom som från 1936 fick henne att sluta måla. Sigrid Hjertén avled i samband med lobotomi på Beckomberga sjukhus. Sigrid Hjertén är begravd på Skogsö Kyrkogård, Saltsjöbaden.
Källa: Wikipedia
Veckans konstverk hänger i korridoren på Heden 1.
//Therese Ölmbrogården
Sigrid Maria Hjertén, född 27 oktober 1885 i Sundsvall, död 24 mars 1948 i Stockholm, var en svensk konstnär, gift med Isaac Grünewald åren 1911-1937 och mor till Iván Grünewald (1911-1996).
Ursprungligen utbildade Hjertén sig till textilkonstnär. År 1910 kom hon till Paris och ägnade sig efter studier för Henri Matisse (1910-1911) helt åt måleriet. Hennes debututställning ägde rum 1912 med gruppen De 8. Hon målade heminteriörer, stadsbilder, stilleben och porträtt i en dekorativ stil, som vid 1910-talets mitt övergick i en alltmer uttalad expressionism. År 1918 ägde den stora Expressionistutställningen rum på Liljevalchs Konsthall i Stockholm och Sigrid Hjertén ställde ut tillsammans med Isaac Grünewald och Leander Engström.
Kritiken var skoningslös, särskilt mot Grünewald som var huvudutställare med två tredjedelar av utrymmet, men även Hjertén fick sina slängar av sleven. I konstlitteraturen har skämttidningen Strix chefredaktör Albert Engström kåseri om utställningen ofta citerats, där han kallar Hjerténs konstverk för "rena idiotin" och "idiotisk kråkspark" och skriver att hon "ser ut att äga en pervers längtan efter vanskapligheter". Engströms huvudkritik riktas emellertid mot Grünewald som raljant betecknas som "en klok och smart affärsman".
Hjertén var en raffinerad kolorist som medvetet ställde kalla och varma färger mot varandra. Hennes sista, intensiva målningar vittnar om den psykiska sjukdom som från 1936 fick henne att sluta måla. Sigrid Hjertén avled i samband med lobotomi på Beckomberga sjukhus. Sigrid Hjertén är begravd på Skogsö Kyrkogård, Saltsjöbaden.
Källa: Wikipedia
Veckans konstverk hänger i korridoren på Heden 1.
//Therese Ölmbrogården
Andra chansen...
Igårkväll, lördag, höll våra damer på Ölmbrogården Heden tummarna, allt vad de kunde för Christer Sjögren & Lotta Engberg då de tävlade i Andra Chansen, Melodifestivalen på tv.
Tyvärr räckte det inte ända fram...
Christer & Lotta blev utslagna i sin duell mot Torsten Flink. Vad synd tycker våra boende, som gärna hade sett Christer & Lotta i den stora finalen i Globen...De hade gärna velat se Christer en gång till...
Men har vi riktig tur blir deras låt "Don't let me down" en riktig svensk topps plåga, så vi får höra den igen och igen och igen...
//Therese Ölmbrogården
Tyvärr räckte det inte ända fram...
Christer & Lotta blev utslagna i sin duell mot Torsten Flink. Vad synd tycker våra boende, som gärna hade sett Christer & Lotta i den stora finalen i Globen...De hade gärna velat se Christer en gång till...
Men har vi riktig tur blir deras låt "Don't let me down" en riktig svensk topps plåga, så vi får höra den igen och igen och igen...
//Therese Ölmbrogården
Heja Sverige!!!
Idag är det Vasaloppet, vi tittar och hejar på svenskarna! Vi blev så utmattade av allt hejande så vi ska äta lite tårta på eftermiddagen för att få krafterna tillbaka!
Undra vem som ställt sina skidor i tårtan?
//Marie-Helén och Gunilla Vintrosahemmet
//Marie-Helén och Gunilla Vintrosahemmet
Lördagkväll...
....Vi bakar pizza med "önskepålägg" räkor och skinka,som vi äter till kvällsmat. Vi sitter länge och äter och njuter av de ljuvliga dofterna och smakerna!
Vi dukar mysigt....
//Marie-Helén och Gunilla Vintrosahemmet
Vi dukar mysigt....
lördag 3 mars 2012
Tårtkalas
Idag bjöds det på hembakad tårta på Murgrönan.
Ett trevlig stund i vårsolen// Camilla Vintrosahemmet
Nybakt frukostbröd från Bageriet...
Imorse var personalen på Heden Ölmbrogården tidigt på Tant Gräddelin i Hovsta och inhandlade färskt nybakat frukost bröd till lördagsfrukosten för våra boende.
Frukostbordet var vackert dukat, äggen var kokade, apelsinjuice, tre olika sorters pålägg, på radion skvalade Ring så spelar vi och på bordet stod korgen med det nybakta brödet...
Det doftade gott i hela köket, bröden var fortfarande småvarma då de serverades...
Det vart en härlig lördagsfrukost på Heden! En riktig lyxfrukost, sa en av våra damer...
//Therese Ölmbrogården.
Frukostbordet var vackert dukat, äggen var kokade, apelsinjuice, tre olika sorters pålägg, på radion skvalade Ring så spelar vi och på bordet stod korgen med det nybakta brödet...
Det doftade gott i hela köket, bröden var fortfarande småvarma då de serverades...
Det vart en härlig lördagsfrukost på Heden! En riktig lyxfrukost, sa en av våra damer...
fredag 2 mars 2012
Sten & Stanleys 50 års jubileum
Den 29/2 bar det iväg till Hjalmar Bergman teatern med två av våra damer från Heden Ölmbrogården!
Sten och Stanley hade 50-års jubileum!
Lokalen var fullsatt och damerna var fulla av förväntan.
Konserten satte igång och spelade blandade låtar från deras repertoar!
Claes Göran Hederström sjöng " Det börjar verka Kärlek banne mig"
Sten och Stanley avslutade med " Jag vill vara din Margareta" och hela salen stod upp och sjöng med!
Efteråt signerade de skivor och våra damer fick fotograferas ihop med Sten!
Och imorse hade våra damer fortfarande ett leende på läpparna!
// Veronica, Ölmbrogården.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)