Den här veckan blir det en dikt av Tomas Tranströmer, den heter Dagsmeja och passar verkligen nu när våren gör sitt antågande!
Dagsmeja
Morgonluften avlämnade sina brev med frimärken som
glödde
Snön lyste och alla bördor lättade - ett kilo vägde 700 gram
inte mer.
Solen fanns högt över isen flygande på stället både varm
och kall
Vinden gick fram sakta som om den sköt en barnvagn
framför sig
Familjerna gick ut, de såg öppen himmel för första gången
på länge
Vi befann oss i första kapitlet av en mycket stark berättelse.
Solskenet fastnade på alla pälsmössor som frömjöl på
humlorna
och solskenet fastnade på namnet, VINTER och satt kvar
där tills vintern var över
Ett stilleben av timmerstockar på snön gjorde mig tankfull
jag frågade dem:
Följer Ni med till min barndom? De svarade "ja"
Inne bland snåren hördes ett mummel av ord på ett nytt
språk
Vokalerna var blå himmel och konsonanterna var svarta
kvistar och det talade så sakta över snön
Men reaplanet nigande i sitt dåns kjolar
fick tystnaden på jorden att växa i styrka
//Marie-Helén Vintrosahemmet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar