De ville inte komma ut till köket och äta sin måltid, de ville gärna titta klart på programmet och äta i tv-rummet. Visst fick det. Nyfiket tittade jag vad det var för program de tittade på.
Det var Stina om Ulf Lundell. Så jag sa:
- Jaha Ulf Lundell, till våra boende.
- Ja, sa de. Det är intressant. Jag gillar honom, sa en av dem.
Ifrån köket hörde jag att en boende ropade:
- Sa du Ulf Lundell...?
Jag gick in i köket.
- Ja, sa jag. Ulf Lundell är på tv.
- Jaha, honom gillar jag, sa den boende.
- Jag med, sa en annan boende vid bordet. Han har bra texter.
- Jag vet inte riktigt vem han är, sa den tredje.
Den tredje boende är otroligt duktig på låtar så jag sa:
- Han skrev Jag trivs bäst i öppna landskap. Känner du igen den...?
- Nja, sa han. Kan du nynna den?
Jag började nynna. Hans ansikte lös upp plötsligt och så nynnade han med, de andra vid bordet föll in och nynnade med.Vi tystnade samtidigt, då låten var slut och som borta i våra egna tankar och vad vi ser framför oss då man nynnar öppna landskap sa vi i kör:
- Den är fin!
Och ja det är den! Jag kunde inte låta bli att googla fram texten och vi läste den tillsammans.
Här kommer den!
Jag trivs bäst i öppna landskap,nära havet vill jag bo, några månader om året, så att själen kan få ro. Jag trivs bäst i öppna landskap, där vindarna får fart. Där lärkorna slår högt i skyn, och sjunger underbart. Där bränner jag mitt brännvin själv, och kryddar med Johannesört, och dricker det med välbehag, till sill och hembakt vört. Jag trivs bäst i öppna landskap, nära havet vill jag bo. Jag trivs bäst i fred och frihet, för både kropp och själ, ingen kommer in i min närhet, som stänger in och stjäl. Jag trivs bäst när dagen bräcker, och fälten fylls av ljus, när tuppar gal på avstånd, när det är långt till närmsta hus. Men ändå så pass nära, att en tyst och stilla natt, när man sitter under stjärnorna, kan höra festens skratt. Jag trivs bäst i fred och frihet, för både kropp och själ. Jag trivs bäst när havet svallar, och måsarna ger skri, när stranden fylls med snäckskal, med havsmusik uti. När det klara och det enkla, får råda som det vill, när ja, är ja, och nej, är nej,och tvivlet tiger still. Då binder jag en krans av löv, och lägger den runt närmaste sten, där runor ristats för vår skull, nån gång för länge sen. Jag trivs bäst när havet svallar, och måsarna ger skri.
-Den gjorde du bra Ulf Lundell, sa en av våra boende....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar