...blir texten till en fin sommarvisa av Mats Paulson.
Nu börjar allsångsprogrammen på tv, det tycker vi om att titta på, det finns något för alla, medryckande och glatt och nu vet man att det är sommar! Vi har även fått förmånen att få ungdomar en dag i veckan som kommer och sjunger och spelar fin, vacker, rolig, medryckande musik för oss, det är mycket uppskattat, det är underbart att se hur de flesta lever upp, ögonen vaknar till liv... stora leenden på läpparna, ord som kommer...händer och fötter får liv och klappar och stampar...tårar av att det är så vackert rullar ner för kinden...musik är bara så underbart!
Idag blir det den fina Visa vid vindens ängar, en sång vi minns och kan sjunga, nynna med i!
Det går en vind över vindens ängar,
det fladdrar till i en tyllgardin.
Och jag ska skriva en sommarvisa
med sol och blomdoft i melodin.
Jag ville sjunga om Katarina,
till träklangsflöjter och alcymbal
men vindens toner blir sommarens sånger,
jag bara lyssnar i björklövssal.
Det går en vind över vindens ängar,
det fladdrar till i en tyllgardin.
Och jag ska skriva en sommarvisa
med sol och blomdoft i melodin.
Det går en flicka i aspelunden,
jag har ett gulnat fotografi.
Med åren blev hon en dröm, en saga,
en ensam vandrares sympati.
Jag ville skriva en liten visa,
där ögonblick blir till evighet.
Men ord blir stumma och toner döva,
och visans tanke blir hemlighet.
Det bliver en hemlighet.
Jag vill ju bara sjunga
Jag vill ju bara sjunga
Det går en vind över vindens ängar,
det fladdrar till en tyllgardin.
Och jag ska skriva en sommarvisa
med sol och blomdoft i melodin.
Det går en flicka i aspelunden,
jag har ett gulnat fotografi.
Med åren blev hon en dröm, en saga,
en ensam vandrares sympati.
Jag ville sjunga om Katarina,
till träklangsflöjter och alcymbal.
Men ord blir stumma och toner döva,
och visans handling blir hemlighet.
Jag ville sjunga
Jag vill ju bara sjunga,
om Katarina,
om hur jag känner.
Jag stod under ditt sommarfönster...
//Marie-Helén Vintrosahemmet
