Om oss

Vintrosahemmet och Ölmbrogården är två vård- och omsorgsboenden som geografiskt ligger i olika delar av Örebro kommun, men tillhör samma vård- och omsorgsområde. Våra boenden arbetar med ett hälsofrämjande, så kallat salutogent förhållningssätt. Vi som skriver heter Marie-Helén Ardeman, Vintrosahemmet och Therese Nilsson, Ölmbrogården. Vi är två undersköterskor som tillsammans med våra medarbetare vill förmedla en positiv syn på äldreomsorgen idag!

måndag 30 november 2015

Helg fix och mys...

ser ni nedan!
Vi har glädjen och förmånen att Siv kommer och hälsar på oss då och då, sjunger, promenerar och sitter och samtalar med våra boende. I lördags var hon här och bakade pepparkakor med oss!
Det märktes att det bakats förr, takterna satt i, det kavlades och stansades kakor i vindens hastighet, så till kaffet hade vi en stor burk full med pepparkakor och hjärtat fullt med glädje!



Image and video hosting by TinyPic
Här ser ni några av våra kakor.
Image and video hosting by TinyPic
Första ljuset är tänt.
Image and video hosting by TinyPic
Saffranslängder som kommer ogräddade som vi gräddar klart, blir som hembakta, så goda!

//Marie-Helén och Gunilla Vintrosahemmet

fredag 27 november 2015

Veckans ord...

...blir en dikt om advent! Äntligen är det dag, första advent på söndag!

Vinden susar i advent
och vårt första ljus blir tänt.                      
Barn som har det svårt i världen,
Gud bevara dem på färden.                                                  

Mörkret tätnar i advent
och vårt andra ljus blir tänt,
Gud bevara dem som gråter.
Låt dem le och leka åter.

Kölden biter i advent
och vårt tredje ljus blir tänt.
Gud bevara alla frusna,
ge dem värme, låt det ljusna

Julen nalkas i advent.
och vårt fjärde ljus blir tänt.
På Guds lille son vi tänker,
när de fyra ljusen blänker.
                                                          

//Marie-Helén Vintrosahemmet







                           
Vinden susar i advent
Vinden susar i advent
och vårt första ljus blir tänt.
Barn som har det svårt i världen,
Gud bevara dem på färden.
Mörkret tätnar i advent
och vårt andra ljus blir tänt.
Gud bevara dem som gråter.
Låt dem le och leka åter. 
Kölden biter i advent
och vårt tredje ljus blir tänt.
Gud bevara alla frusna,
ge dem värme, låt det ljusna
 Julen nalkas i advent,
och vårt fjärde ljus blir tänt.
På Guds lille son vi tänker,
när de fyra ljusen blänker.och vårt första ljus blir tänt.
Barn som har det svårt i världen,
Gud bevara dem på färden.
Mörkret tätnar i a
Vinden susar i advent
och vårt första ljus blir tänt.
Barn som har det svårt i världen,
Gud bevara dem på färden.























Mörkret tätnar i advent
och vårt andra ljus blir tänt.
Gud bevara dem som gråter.
Låt dem le och leka åter. 
Kölden biter i advent
och vårt tredje ljus blir tänt.
Gud bevara alla frusna,
ge dem värme, låt det ljusna
 Julen nalkas i advent,
och vårt fjärde ljus blir tänt.
På Guds lille son vi tänker,
när de fyra ljusen blänker.





t
och vårt andra ljus blir tänt.
Gud bevara dem som gråter.
Låt dem le och leka åter. 
Kölden biter i advent
och vårt tredje ljus blir tänt.
Gud bevara alla frusna,
ge dem värme, låt det ljusna
 Julen nalkas i advent,
och vårt fjärde ljus blir tänt.
På Guds lille son vi tänker,
när de fyra ljusen blänker.


torsdag 26 november 2015

Nobelfest!

Igår gick vår Nobelfest av stapeln här på Vintrosahemmet.
Vi hade pyntat och dukat extra fint i samlingssalen, vita dukar, vita rosor och grönt från vår natur, och mycket ljus som skapar en härlig stämning!
Även vi hade pyntat oss extra fina, finkläder och smycken, fast vi är ju alltid fina...!
Vi började med en litet glas bål som vi hälsade välkommen med.
Vi bjöd på tre rätters middag, förrätt som bestod av krustad med tonfiskröra. Huvudrätten var fläskkarré med potatisgratäng, en kall och en varm sås, blandad sallad.
Efter varmrätten blev det musikstund av vår präst och hans medarbetare. De spelade vacker och stämningsfulla musikstycken för oss bl.a  Brusa högre lilla å av Björn J.son Lindh, en mycket finstämd stund. Sedan serverade vi en len och god choklad mousse och en kopp kaffe såklart!

Image and video hosting by TinyPic
Förrätt: tonfiskröra i krustad på salladsbädd.
Image and video hosting by TinyPic
Potatisgratäng med fläskkarré blandad sallad.

Image and video hosting by TinyPic
Stämningsfull musik.
Image and video hosting by TinyPic
Ljus choklad mousse med chokladdekoration och silverkulor.

//Personalen på Vintrosahemmet

Vi är här...

...mitt i stora världen, där det händer så mycket och snurrar så fort! Det kan tyckas att härinne händer inte mycket...men det händer små och stora saker hela tiden...och det är livet som pågår, en ständig berg och dalbana. Vi försöker att ta tillvara på dagarna med att förgylla med allt från hembakt till kaffet som både gör att det doftar gott på hela huset och sedan gör fikastunden till något extra, promenader i snön, anhöriga som bakar saffransbröd och bjuder på...gudstjänst med mycket sång.
Vi har även förberett vår Nobelfest som gick av stapeln igår!
Vi har både fått årets första snö och blivit av med den...nu är det mest grått och regn som stänker på oss. Men inne är det ljust och varmt av vår omsorg av varandra!

  Image and video hosting by TinyPic
  Årets första snö!
  Image and video hosting by TinyPic
  Bakelse av hembakt rulltårta.

//Marie-Helén Vintrosahemmet

fredag 20 november 2015

Veckans ord...

...blir Svalan och snöflingan av Göran Hansson.

Vita, tunga,
isiga snöflingor
söker sig sakta mot gatans heta asfalt
och smälter
till vatten
och ångar sen bort.
En svala flyger
med vindens
hastighet,
letar och finner en vilande gren
att tillfälligt rasta
och flyga igen.

Och vi som har klockan
vi springer ikapp
för att hinna
få undan och vila en stund.
Vi märker så lite
hur tiden förgår,
vårt urverk
det tickar för livet.
Men svalan och snöflingan
korkad och blöt,
ej bryr sig vad klockan är slagen.
För vad dessa tu vet
och lever för är.
att tiden knappt går,
utan att -
den kommer.

//Marie-Helén Vintrosahemmet



torsdag 19 november 2015

Ja ser det snöar..

Idag får vi se den första snön falla över Ölmbrogården. Många av våra boenden tittade förtjust ut genom fönstren med ett leende. Nu är vintern äntligen här!



Image and video hosting by TinyPic


//Tina Ölmbrogården Gläntan

tisdag 17 november 2015

Personaldag...

....har vi haft idag.
 Personalen på Vintrosahemmet har varit på Svalan och haft utbildning hela dagen.
Förmiddagen började med ett pass om hur vi ska dokumentera, vi lär oss hela tiden nya saker, alltid bra att få friska upp minnet! Sedan fortsatte det med att uppdatera hur vi arkiverar och dokumenterar de boendes handkassor på rätt sätt.
På eftermiddagen pratade vi om Örebro kommuns värdegrund. Hur vi på ett professionellt sätt ska bemöta och på ett värdigt och fint sätt ta hand och stötta/hjälpa våra boende deras sista tid i livet.Att man får leva sitt liv så möjligt det går på sitt egna vis och efter sina önskemål, värderingar, traditioner m.m.
  Sedan fortsatte vi med palliativt tema, där vi bl.a pratade om smärtskattningsskalan Abbey pain scale.

Vi fick även ta del av Vintrosahemmets resultat av brukarundersökning för 2015, vi fick många fina resultat, se i länken nedan!


Vintrosahemmets brukarundersökning 2015

//Marie-Helén Vintrosahemmet

tisdag 10 november 2015

Veckans ord...

blir en mycket vacker, gripande och tänkvärd text. Det är Ann Z Allan som skrivit den om sin demens sjuka mamma.

Jag såg något i dina ögon, mamma.

"Min mamma finns inte längre.
Hon finns inte, för hon blev till jord och himmel.

Möjligen är det så att hon har flyttat in i mig. Kanske finns hon, fast hon inte syns och andas.
Kanske sitter hon där inne i mitt energicentrum och hejar på mig och stärker mig när jag som
mest skulle behöva just en mamma.
Jag vet inte. Men omöjligt är det inte.
Det vore åtminstone likt henne.

Min mamma var inte enbart min mamma, Hon var också min bästa väninna.
Det är svårt att mista en nära. Ännu svårare är det att förlora någon som fortfarande rör sig, äter,
sover och andas.

Min mamma gjorde allt detta. Hon rörde sig, åt, sov och andades. Men plötsligt en dag var hon
inte längre densamma. Hon var inte den mamma som jag varit så grundmurat, ända in i den
djupaste själen, van vid. Den mamma som jag sedan den morgon jag yrvaket blickade ut ur
hennes sköte, hade växt upp tillsammans med.
Hon förändrades. Och jag kunde inte riktigt nå henne.

Mamma blev dement. Hon lämnade mig fast hon talade till mig, fast hon sjöng för mig, fast hon
höll min hand, fast hon skrattade tillsammans med mig och åt mitt bröd.
Långsamt, mycket långsamt förändrades hon till att bli någon som varken hon eller jag kunde
greppa.
Jag förlorade min mamma redan då hon var i livet. Mamma förlorade till och med sig själv. Hon
förändrades, och blev en annan..."

//Marie-Helén Vintrosahemmet

måndag 9 november 2015

Kvällsmys...

...och även "annarsocksåmys" har vi med våran kisse Tyra.

Det är inte klokt vilken liten glädjespridare hon är, så klok och lugn när det behövs och ändå så lekfull tidvis, "racar" runt så tanterna kiknar av skratt av hennes framfart. Sen nästa sekund kan hon komma och ge tröst och lugn och vilja bli omhändertagen en stund!   Image and video hosting by TinyPic
Tant i pyjamas och Tyra myser framför tv:n!

//Marie-Helén och Gunilla Vintrosahemmet

Fars dag...

har vi firat med köpt jordgubbstårta och hembakta chokladbollar. Vi har just inga pappor, det är mest damer, men vi vi firade dem vi har och vi tänker, pratar och minns våra pappor som inte är var med oss!

  Image and video hosting by TinyPic


 Till kvällen bjöd vi på en hemmagjord "sillmacka", den bestod av finhackad sill, gräddfil, citron, gurka, finhackade kokta ägg och till det serverades det mjölk eller lättöl,lite blekt men så gott! Image and video hosting by TinyPic

//Marie-Helén och Gunilla Vintrosahemmet

torsdag 5 november 2015

Veckans ord...

...blir en vacker text av Susanne Alfvengren.

Människobarn, vet du att du ibland kan känna
 vilsenhet - när du står på jorden i din litenhet.
Och ovanför på himlen blundar stjärnorna.

Mänskobarn, vägen kanske känns som en oändlighet
- som den bara leder bort i ovisshet.
Men ljuset bor i natten och i skuggorna.

Du är älskad där du går.
Någon ser, någon tar din hand.
Någon följer dina spår,
leder dig hela vägen fram.
Du är alltid älskad där du går...

Mänskobarn, när din natt är mörkast har den redan vänt
- följ din väg i ljuset som ditt hjärta tänt.
Och ovanför på himlen lysa stjärnorna.

För du är älskad där du går.
Någon ser, någon tar din hand.
Någon följer dina spår,
leder dig hela vägen fram.
Du är alltid älskad där du går...

Du är älskad där du går.
Någon hör, någon rör din själ.
Det finns någon som förstår
allt du gör - någon vill dig väl.
Du är alltid älskad där du går...

//Marie-Helén Vintrosahemmet




söndag 1 november 2015

Veckans ord...

blir en text av Niklas Strömstedt. Vart du än går.

Som solen går upp långt bort i öst
och gör så att livet lever
är känslan som stannat kvar
 i mitt bröst
jag har allting- jag behöver

Med dig blev det här
en annan värld
och jag är så glad att du är här

Vad du än ser
vart du än går
finns du alltid kvar hos mig ändå
vem du än blir
hur du än mår
ska jag alltid lyckas
att förstå

När tiden går framåt
som den vill
och gör så att år försvinner
så ger jag dig allt
och lite till
men det är mycket
jag inte hinner
vargarna väntar överallt
jag håller dig varm
när det blåser kallt

Vad du än ser
vart du än går
finns du alltid kvar hos mig ändå
vem du än blir
hur du än mår
ska jag alltid lyckas
att förstå

Du vet att det är en galen värld
men bättre än innan du va här

Vad du än ser
vart du än går
finns du alltid kvar hos mig ändå
vem du än blir
hur du än mår
ska jag alltid lyckas
att förstå....

//Marie-Helén Vintrosahemmet