Måndagsklubben...

...var hos oss på Vintrosahemmet idag. Solen sken och humöret var på topp! Trångt blev det i "minnenas rum", men finns det hjärterum finns det stjärterum! Det var bara mysigt att trängas lite...
Det blev en salig blandning på sånger som sjöngs, allt från Blåsippan ute backarna stå till Barnatro.
Hembakat och kaffe bjöds det på och en liten godiskyckling också, nu när det snart är påsk.
//Marie-Helén Vintrosahemmet

Härligt väder...

...har det varit i helgen i Vintrosa!
Varma solstrålar som värmt oss, det har blivit många utevistelser, korta promenader runt omkring huset den här helgen, man är inte van...stövlar, tjocka jackor, vantar...blev alldeles för varmt, på eftermiddagen ser man personalen i bara armar ute på små promenader tillsammans med våra boende,vi har till och med haft eftermiddagsfika ute för den som ville! Nu njuter vi!
//Marie-Helén Vintrosahemmet

Våffeldagen!

Idag gräddas det våfflor på hela Vintrosahemmet!
Det doftar så gott och vi äter med god aptit, med mycket vispad grädde och hallonsylt.

//Personalen på Vintrosahemmet

Veckans ord...

...blir en dikt av Harry Martinson. Den stod i tidningen Kvällstunden, som en av våra damer prenumererar på. Det har varit högläsning aur den nu på förmiddagen, så nu får ni också höra den!

Människans händer

 Händernas erfarenhet är beröringen
deras liv bland tingen är mångfaldigt,
fullt av tysta innehåll.
De hör inte men är med i vibrationer.
De ser inte men vet hur det är i mörka källare.
När sammeten skall värderas är de där,
och slipstenen och lieeggen provar de tyst.
De behöver inte låta eggen bita till.
De känner med lätt beröring stålbettets skärpa.
Hur har de hunnit samla alla sina fina erfarenheter
av ull och grus, av fjun och stål,
av glatta ytor och av taggig tistelboll,
av smidig  och av alla sorters mjöl.
Deras register är oerhört
från sträva filar och rivjärn
till nyföddas glatta naglar
och beröringsglansen av evighetsblommor.
De lever i känselns land där beröringen är allt
och där beröringens gåta slår sin bro
mellan nerv och själ.
Men i fjärilsvingens stoft finner de sin gräns.

Harry Martinson

//Marie-Helén Vintrosahemmet

Rapport från en helt vanlig torsdag...

...vi "grejar" med oss själva till långt in på förmiddagen, frukost och förmiddagskaffe blev det...en stunds skön musik i dagrummet...det promeneras både i "huset" och pratas och hälsar på varandra...korta promenader ute i blåsten!
 På Nyponrosen avslutar vi eftermiddagen med sittgympa, det rullas axlar, sträcks ut och upp med både armar och ben, det "killas" under grannens arm, smilbanden får oxå gympa! Vi sjunger Imse vimse spindel och gör alla rörelser till!
//Marie-Helén och Gunilla Vintrosahemmet

Veckans ord...

...blir en dikt om vatten. Vi har ju problem med vattnet nu här i Örebro/Vintrosa.

Vi kokar allt vatten innan vi använder det till mat och dryck...det går bra, men det gäller att ha "komihåget" med sig, det är lätt att gå till kranen och börja spola...

Källvattnet

Ett källvatten är rättvisan,

färglös och klar.

En svårmärklig och egen

fin smak den har.

Men slik dryck är så fattig,

när vin finns att få.

Bara vatten är källan.

Jag längtar dit ändå.

Bara vatten är rättvisan,

just inget att nå

alltför nära, svår att älska,

kärv dryck att få.

Herre, ge mig rättvisa,

ge min själ dess art!

Herre, ge mig vatten,

färglöst och klart!

av Karin Boye

//Marie-Helén Vintrosahemmet

Dagarna går så fort...

...men här kommer lite av vad veckan bjudit på!
I onsdags var det gudstjänst med Vintrosa Baptistförsamling, en stund som  uppskattas och alltid avslutas med gott kaffe och hembakt bröd!
På eftermiddagen hade vi Kulturrundan hos oss, det var Maria Sedell som visade bilder från Amerika.
I torsdags var det dags för Bingo med Väntjänsten och de bjöd även på semla och kaffe!
Sedan har vi ju också haft glädje av att våren kommit till oss i Vintrosa!
Så vi passar på att njuta av den, vi promenerar i omgivningarna, öppnar altandörrar, fönster en stund, sticker ut våra bleka kinder och sniffar in den lite kalla men samtidigt varma vårluften, vi ser fåglar och hör fåglarna som finns omkring oss, tittar på vårtecken som börjar komma, tussilago, blåsippor, barn som får ut fotbollar...livet pågår verkligen!
//Marie-Helén Vintrosahemmet

TES-planering på Ölmbrogården

På Ölmbrogården provar vi just nu att planera verksamheten i TES.
TES är en del i projektet förbättrade bemanningsprocesser. Det är första gången i Örebro kommun man provar att använda sig av TES på ett vård och omsorgsboende...
Varje dag får varje personal ett insatsschema som man följer under dagen. Där står vad man ska utföra under dagen, både boenderelaterade uppgifter och alla de kringuppgifter som finns på boendet som kan vara svåra att komma ihåg att utföra. Nya uppgifter som ska föras in som planer kommer fram dagligen och vi fyller på...Inget ska glömmas bort!
Dagligen görs förändringar i planeringen för att optimera kontinuitet och så att var boende ska få hjälp den tiden man vill ha hjälp. Just nu har vi provat en liten förändring i schemat och ändrat rapporttiden på Heden för vi sett i TES att den tiden de boende vill komma upp på morgonen har krockat med rapporttiden, så nu har vi tidigarelagt rapporttiden. Detta verkade vara en positiv förändring som vi utvärderade idag och bestämde att vi skulle behålla tills behoven ändrar sig.
Är ni nyfikna att gå in och ta reda på vad TES är kan ni klicka på länken nedan:
http://www.tunstallnordic.com/sv/produkter/tunstall-produkter/optimal-planering-tes

Vi kommer säkert göra fler inlägg för att berätta hur vi upplever det att arbeta med TES.

//Therese Heden Ölmbrogården.

Vår i rabatterna runt Ölmbrogården

Det syns att våren är på väg i rabatterna kring Ölmbrogården.
Idag på eftermiddagen ska vår aktivitetsvärd Cicci ta med några
av våra boende ut på promenad i solen!




//Cicci och Therese Heden

Sångstund med Lola

I måndags var det "sångstund med Lola" på Ölmbrogården.
Boende från hela huset samlades för att fika och sjunga tillsammans.
En anhörig slöt upp med sällskapet och var med på sångstunden.
Trevligt som alltid!


//Therese Heden Ölmbrogården.

Eftermiddag...

...och vi söker lite ro, försöker samla ihop oss...sätter oss i dagrummet, gör det bekvämt...solen som skiner in och värmer oss genom rutan...gör oss bländade, vi vinklar persienner, det är vi inte vana med!
Vi öppnar altandörren, den friska luften smyger in och fyller oss med nya krafter. Några tycker genast det blir kallt...tack för alla dessa plädar vi har! Vi bullar om med filtar och fortsätter njuta en stund till...!
//Marie-Helén Vintrosahemmet

Veckans ord...

...blir dikten Morgon av Karin Boye.

Morgon

När morgonens sol genom rutan smyger,
glad och försiktig,
lik ett barn, som vill överraska
tidigt, tidigt en festlig dag--
då sträcker jag full av växande jubel
öppna famnen mot stundande dag--
ty dagen är du,
och ljuset är du,
solen är du,
och våren är du,
och hela det vackra, vackra,
väntande livet är du!

//Marie-Helén Vintrosahemmet

Sköna söndag...

...har vi verkligen här idag! Solen skiner, 14 grader varmt, man kan ha altandörren på glänt... höra vinden...barn som skrattar, bollar som det sparkas på...känna doften av vår... Vi gör vårfint på köksbordet...go´fika, vi har det bra! //Marie-Helén och Gunilla Vintrosahemmet

Internationella kvinnodagen...

...firade vi igår...med gott fika och tända ljus.
//Marie-Helén och Gunilla Vintrosahemmet

Syjunta på Heden

Under veckan som var har vi haft lite syjunta ett par gånger här på Heden, Ölmbrogården.
Det hela började med att en av våra damer undrade om hon kunde få hjälp med att laga sitt överkast som hade gått upp i ett par sömmar och när vi hade tid över för att ha lite aktivitet så satte ett par stycken av oss i personalen ner vid bordet med damen och överkastet och nål och tråd.

Damen som fick sitt överkast lagat satt bredvid och var förunrad över hur flink i fingrarna vi var.
-Det var länge sen man kunde hålla i så små saker som nål och tråd, sa damen.
- Ja med förr i tiden var du nog minst lika flink i dina fingrar.
- Jo kanske det. Allt har man suttit och sytt på kvällarna när barnen hade gått och lagt sig. Men nu har jag ju tur som har er som kan hjälpa mig.
Det blev en väldigt trevlig stund för alla som var med.

Senare under veckan så togs nål och tråd fram igen denna gång blev det ett par knappar som syddes i en blus, ett par byxor som hade gått upp i uppläggningen i ena benat blev lagat och runt bordet satt damerna och tittade på och pratade och mindes.
-Jag har en kudde som har blivit så konstig kanske jag kunde få hjälp med den också, undrade en dam.
-Jajamensan vi går och hämtar den och ordnar det också.

Nu får vi se när nästa gång vi behöver ta fram nål och tråd vad vi ska laga då och det är väl det bästa vi lagar saker under tiden som vi får något att göra samt har väldigt roligt.
Kan det bli bättre än så.

 

// Ingegerd, Tina, Anna och Elisabeth Heden, Ölmbrogården

Veckans guldkorn från Heden

För ett par år sen hade vi en man som bodde på Heden som hade haft väldiga problem med att hans bil jämt var sönder förr. Han var mycket upprörd över det!
Hans problem nu... var att han hamnat på ett ställe... med en massa fruntimmer... som inte förstod sig på bilar alls... och det fanns ingen som han kunde diskutera med... eller någon som kunde säga vad det var för fel på hans bil...Vi var inkompetenta allihopa...Han var arg...

Ibland måste man försöka att bryta det arga, med lite humor och glimten i ögat, och bekräfta att man helt enkelt är så inkompetent som någon säger att man är... så en personal sa:
- Nu...vet jag vad som var felet på din bil!
-Ja äntligen ....vad var det för fel då?
-Jo...Jag tror att det är fel på mockafjongen...
Mannen hajade till... men sen började han skratta och skratta...
- Fel på mockafjongen...skrattårarna rann till slut. Det var det dummaste han hört, men kanske också det roligaste...

//Therese Heden Ölmbrogården.

Filmisar i en tavla

På förmiddagen igår på Heden Ölmbrogården gjorde vi en tavla av gamla "filmisar".
En av våra volontärer Lola hade skänkt filmisar till oss!
För att de inte ska komma bort och att alla ska kunna titta på dem satte vi in dem i en ram.
Vi tittade först på "filmisarna" och mindes vilka visjälva hade haft förr och vad de låg i då man fick dem. Hur man bytt med andra och hur man förvarat dem inne på sitt rum. Sedan tittade vi på de filmisarna vi hade fått. Vilka som var på filmisarna, vilka vi kände igen, vad de hade gjort...
Gunnar Wiklund kände vi igen...Han var ju sångare...men vad sjöng han egentligen?
Vi googlar...
-Jo...Nu tändas åter ljusen i min lilla stad...
Vi börjar nynna och minnas...Jo så gick den...Den var fin...minns ni?
Tanken var att hänga upp den på väggen, men damerna ville ha den kvar på bordet ett litet tag till...
Så där står den ännu...



//Therese Heden Ölmbrogården.

Vi bakar min sockerkaka...

Igår på Heden Ölmbrogården skulle vi baka till eftermidagskaffet.
Diskussionen började innan lunch, vi pratade om vad vi skulle baka.
En dam ville baka Kaggeboformar, men vi hittade inget recept på det på google när vi sökte.
Men det skulle vara mandelmassa i det receptet så då fick vi skjuta på det tills vi handlat mandelmassa för det hade vi inte hemma.
En stor diskussion om hur man gör med mandelmassa kom igång! Någon brukade köpa mandelmassa någon gjorde själv.

En annan dam berättade hur hon bakat sockerkaka. Hon hade receptet klart i minnet!
Vi bestämde att vi skulle baka den sockerkakan.
4 ägg
2 koppar socker
1/2 kopp vatten
1 kopp vetemjöl
1 kopp potatismjöl

Vitan skulle vispas för sig och gulan och sockret för sig separat.
Tre damer var med vid baket, de ville inte göra själva utan ville att personalen skulle göra.
De styrde arbetet med järnhand, översåg varje liten detalj och tyckte inte att vi skötte oss speciellt bra. Sockerkaksformen var för liten och vi hällde i för mycket smet i formen. Det kommer jäsa över.
Ta ur lite och häll i muffinsformar. Vi gjorde som "bakcheferna" sade till oss...
Roligt hade vi, särskilt våra boende då de fick köra lite med oss och träta lite...=)
Till slut var sockerkakan och muffinsformarna klara att sätta in i ugnen.
Det är bäst att själv hålla koll på när kakan är färdig och känna med stickan!



Det färdiga resultatet!



Bakom sockerkakan syns filmstjärnetavlan vi tillverkat på förmiddagen...

Nåja...Ganska nöjda blev vi och även fast det inte blev den vackraste sockerkaka vi sett ,så blev den himmelskt god! En härlig eftermiddag på Heden Ölmbrogården!

//Therese, Cicci, Maria J, Gudrun, Tina och Inger Heden Ölmbrogården.

Nerikes Allehanda

Förra veckan i torsdags fick Ölmbrogården Heden besök av Nerikes Allehanda.
De ville prata med personalen om projektet förbättrade bemanningsprocesser och fråga om delade turer. När personalen pratat klart med reoprtern så följde reporter och fotograf med in på Heden för att ta lite bilder.
Det var dags för eftermiddagskaffe och två damer gav sitt samtycke till att bli fotograferade tillsammans med en personal.
Repotaget och bilderna kom in i lördagstidningen och när jag kom till Heden på lördags-eftermiddagen satt den damen som var med i tidningen vid köksbordet och tittade på sig själv i tidningen.
Flera var intresserade och tittade också i tidningen. Texten lästes gång på gång. Tidningen underhöll hela eftermiddagen och kvällen...




//Therese Heden Ölmbrogården.

Veckans ord...

blir en dikt av Karin Boye.

Jag vill möta...

Rustad, rak och pansarsluten
gick jag fram - -
men av skräck var brynjan gjuten
av skam.

Jag vill kasta mina vapen,
svärd och sköld.
All den hårda fiendeskapen
var min sköld.

Jag har sett de torra fröna
gro till slut.
Jag har sett det ljusa gröna
vecklas ut.

Mäktigt är det späda livet
mer än järn,
fram ur jordens hjärta drivet
utan värn.

Våren gryr i vinterns trakter,
där jag frös.
Jag vill möta livets makter
vapenlös.

// Marie-Helén Vintrosahemmet

Höjdpunkter!

Gudstjänst på förmiddagen, träffa andra från hela huset och gamla vänner utifrån. Stärkande ord och sånger, kaffe och gott bröd, gemenskap.
Päronpaj som vi bakar till eftermiddagsfikat sprider härliga dofter som förgyller...och smakar mycket gott!
//Marie-Helén Vintrosahemmet

"Frissa" och "fettisdagen"!

Idag har frissan varit här och gjort oss fina! Det luktar permanent i hela korridoren! Fint blev det!
Sedan fick vi stora goda semlor eftersom det är "fettisdagen"!
//Marie-Helén och Gunilla Vintrosahemmet