Sigrid Maria Hjertén, född 27 oktober 1885 i Sundsvall, död 24 mars 1948 i Stockholm, var en svensk konstnär, gift med Isaac Grünewald åren 1911-1937 och mor till Iván Grünewald (1911-1996).
Ursprungligen utbildade Hjertén sig till textilkonstnär. År 1910 kom hon till Paris och ägnade sig efter studier för Henri Matisse (1910-1911) helt åt måleriet. Hennes debututställning ägde rum 1912 med gruppen De 8. Hon målade heminteriörer, stadsbilder, stilleben och porträtt i en dekorativ stil, som vid 1910-talets mitt övergick i en alltmer uttalad expressionism. År 1918 ägde den stora Expressionistutställningen rum på Liljevalchs Konsthall i Stockholm och Sigrid Hjertén ställde ut tillsammans med Isaac Grünewald och Leander Engström.
Kritiken var skoningslös, särskilt mot Grünewald som var huvudutställare med två tredjedelar av utrymmet, men även Hjertén fick sina slängar av sleven. I konstlitteraturen har skämttidningen Strix chefredaktör Albert Engström kåseri om utställningen ofta citerats, där han kallar Hjerténs konstverk för "rena idiotin" och "idiotisk kråkspark" och skriver att hon "ser ut att äga en pervers längtan efter vanskapligheter". Engströms huvudkritik riktas emellertid mot Grünewald som raljant betecknas som "en klok och smart affärsman".
Hjertén var en raffinerad kolorist som medvetet ställde kalla och varma färger mot varandra. Hennes sista, intensiva målningar vittnar om den psykiska sjukdom som från 1936 fick henne att sluta måla. Sigrid Hjertén avled i samband med lobotomi på Beckomberga sjukhus. Sigrid Hjertén är begravd på Skogsö Kyrkogård, Saltsjöbaden.
Källa: Wikipedia
Veckans konstverk hänger i korridoren på Heden 1.
//Therese Ölmbrogården
2 kommentarer:
Vad spännande koncept med konst i vardagen och historien bakom ger mycket ! Jag har varit i Paris en gång och känslan från tavlan är Frankrike ! En fråga skall allt dokumenteras på något sätt för att användas annat tillfälle tex. om 1 år ,så alla kan fortsätta att samtala om konsten ?
Hej! Jag håller med om att tavlan andas Frankrike!
Naturligtvis ska man ta till sig frågor som kommer upp i samtal med våra boende och dokumentera dem för att ta upp vid senare tillfälle. Vi sparar bilder och texter som vi sedan använder, i bla reminiscens syfte.
//Therese Nilsson usk Ölmbrogården.
Skicka en kommentar