Om oss

Vintrosahemmet och Ölmbrogården är två vård- och omsorgsboenden som geografiskt ligger i olika delar av Örebro kommun, men tillhör samma vård- och omsorgsområde. Våra boenden arbetar med ett hälsofrämjande, så kallat salutogent förhållningssätt. Vi som skriver heter Marie-Helén Ardeman, Vintrosahemmet och Therese Nilsson, Ölmbrogården. Vi är två undersköterskor som tillsammans med våra medarbetare vill förmedla en positiv syn på äldreomsorgen idag!

fredag 13 december 2013

Veckans guldkorn...

Veckans guldkorn blir ett minne från en underbar kväll från förr förra sommaren...
Det var otroligt varmt och skönt, vackert väder, det var fredag och till kvällsmat skulle det serveras Italiensk paj med soltorkade tomater, oliver och fetaost! Det låter ju väldigt gott... tyckte all personal..
Mat som vi i personalen är van vid... men kanske inte våra boende som är över 90 år gamla...Vi satte oss till bords och vi skickade runt pajformen runt bordet och alla fick ta åt sig av maten...De flesta boende såg lite konfunderade ut...
En dam tog en smakbit med en oliv i och så såg hon alldeles förskräckt ut:

- Ursäkta...Men vad är det här, frågade hon.
- Det är en paj med soltorkade tomater, oliver och fetaost, svarade jag.
- Och vad är det här, frågade hon och pekade på en oliv.
-Det är en oliv, svarade jag.
- Jaha, sa hon. Jag trodde det var en vindruva...
- Oj, då var det inte underligt att du såg så förvånad ut då du fick in den i munnen, svarade jag. 
   Tyckte du att det var gott?
- Neej, hon skakade på huvudet. Vilka äter såna där, hon pekade på en oliv.
- Jaa, svarade jag. Det är väl italienarna...
- Jaa, sa en annan dam vid bordet. Och ungdomarna, de äter ju sånt här, såna där svarta, hon pekade på sin hög av oliver hon plockat ur sin paj och lagt på sin servett bredvid tallriken. De gillar ju den här osten också, den har de på sallad jämt, hon pekade på fetaosten.
Vi åt under tystnad, det märktes att den här maten förstod våra boende sig inte riktigt på...Det var ju synd för den var väldigt fin! Men den var inte begriplig...
Så reste sig damen som samlat sina oliver på servetten och gick ut ur köket.
Vi andra satt kvar och pratade. Så kom damen tillbaka och satte sig igen och så sa hon:
- Nu har jag gett alla mina oliver till fåglarna därute...sa hon stolt.
Bredvid mig mumlade damen som trodde oliven var en vindruva:
- Stackars fåglar....

Skrivet av Therese Heden Ölmbrogården.






Inga kommentarer: