Gläns över sjö och strand, stjärna ur fjärran,
du som i Österland tändes av Herran.
Stjärnan från Betlehem leder ej bort, men hem.
Barnen och herdarna följa dig gärna,
strålande stjärna, strålande stjärna.
Natt över Judaland, natt över Sion.
Borta vid västerland slocknar Orion.
Herden, som sover trött,
barnet, som slumrar sött,
vakna vid underbar korus av röster,
skåda en härligt klar stjärna i öster;
Gånga från lamm och hem, sökande Eden.
Stjärnan från Betlehem visar dem leden
fram genom hindrande jordiska fängsel
hän till det glindrande lustgårdens stängsel,
hän till det glindrande lustgårdens stängsel.
Armar där sträckas dem, läppar där viska,
viska och räckas dem, ljuva och friska:
Stjärnan från Betlehem leder ej bort, men hem.
Barnen och herdarna följa dig gärna,
strålande stjärna, strålande stjärna.
//Marie-Helen Vintrosahemmet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar