Tänker nu dela ett stycke med er som läser bloggen ur "Naomi Feils bok Validation-Feilmetoden" om empati och förståelse för våra boende som är dementa...
-Har du någon gång känt den tillfälliga paniken då du förlorat orienteringen, ensam ute på vägen i ett oväder utan någon att fråga om vägen?
Isåfall har du känt förvirringen hos de dementa som glömmer var de är...
-Har du upplevt en kroppsdels förlamning, suddig syn, försämrad hörsel, förlusten av någon eller något du älskar, ängslan att förlora ett arbete, ett hem, fysisk förmåga?
Om du upplevt allmän fruktan, ursinne, svartsjuka, skuld, sorg och kärlek kan du dela mänskliga känslor med de dementa...
Det sägs att man aldrig kan förstå någon annan människas situation förrän man gått en mil i dennes skor....
För att förstå och kunna hjälpa våra boende, krävs ett stort hjärta, en stor dos empati, förståelse och inlevelseförmåga, för att kunna gå bredvid dem och stödja dem på deras väg i livet...
//Therese Ölmbrogården.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar